Idas läshörna

"There´s more to life than books, you know. But not much more."

Förr eller senare exploderar jag – En realistisk och vacker berättelse

Av Klara Wiberg

Jag har läst ungdomsromanen För eller senare exploderar jag av John Green. Berättelsen utspelar sig i Indianapolis, USA och handlar om Hazel Grace Lancaster, en sextonårig tjej som slåss mot sköldkörtelcancer. I en av mötena för den moraliska stödgruppen hon deltar i, fångar hon ögat av en tonårspojke, och genom loppet av mötet lär hon sig pojkens namn, Augustus Waters. Vad de trodde var en enkel vänskap visade sig bara vara början till en resa full av äventyr, glädje, tårar och smärta, men framför allt kärlek.

De två främsta huvudkaraktärerna i boken är Hazel Grace Lancaster och Augustus Waters. Hazel, Romanens berättare är klok och anmärkningsvärt samvetsgrann. Som åttaåring blev hon diagnoserad med en obotbar form av sköldkörtelcancer som sakta började sprida sig till lungorna. I boken beskrivs hon som extremt medkännande och tankeväckande då hon läser ut uppmuntranden till andra medans hon personligen inte tror på dem. Hazel är också väldigt intellektuell and intelligent och tänker mycket på universums behov av uppmärksamhet.

Från hela början är det uppenbart att Hazel inte är din typiska tonårstjej eller stereotyp. Om man läser mellan raderna så märks det att hon är mycket mer komplex. Som person är hon väldigt speciell. Hon avskiljer sig från andra människor och håller dem hon älskar på avstånd eftersom hon vet att hennes död kommer i slutändan att skada dem. Själv gillar jag verkligen Hazel. Eftersom att boken är skriven ur hennes perspektiv så fyller hon berättelsen med sina egna tankar och på så sett sin personlighet. Enligt min åsikt har detta extrem betydelse i boken då läsaren verkligen får följa hennes berättelse och samtidigt ta del av den. En av Hazels definierande egenskaper är att hon vill leva lätt och inte lämna några spår av sig själv på jorden. Hon vill mildra den skada hon tror har orsakats av hennes existens.

Detta är en livssyn som dramatiskt skiljer sig till den av bokens andra huvudperson, Augustus Waters. Augustus utspelas som stark, självsäker, rolig och charmig. Han är också övertygad om att en av dem viktigaste sakerna i livet är att vara heroisk, vilket ger ett ädelt och minnesvärt arv och att storslaget påverka mänskligheten. Blandningen av två helt motsatta personligheter sammanflätade i en sån fantastisk berättelse tar boken till en helt annan nivå. Det är spännande att se hur de växer och lär från varandra, det går bara inte att sluta läsa.

Berättelsen utspelar sig i 2013´s Indianapolis, USA. Inte i den vanliga Indianapolis med turister och normala invånare som går till jobbet och skolan varje dag, men Indianapolis av de sjuka. För Hazel och hennes familj och vänner kretsar deras hemstad runt det platser som är så stor del av livet när man lever med cancer; olika sjukhus, stödgrupper, kyrkor och ibland hemma hos andra i samma situation. Det är ett samhälle avskuret från den större umgängeskretsen. Ett samhälle anpassat just för dem. Det är en viktig del av storyn då Hazel tillbringar den mesta delen av sin tid hemma, avskild från resten av värden. Men det är något hon är väl medveten om. Hon känner sig så begränsad i sitt eget samhälle att till och med efter hon träffar Augustus känner hon sig fortfarande begränsad i sin egen stad.

Den andra miljön där berättelsen utspelar sig är Amsterdam. Bara själva namnet framkallar bilder av mysiga gator, kanaler, cyklar, små kaféer och naturligtvis romantik. I princip raka motsatsen till Hazel och Augustus´s Indianapolis. För dem är Amsterdam inte bara på en annan kontinent eller ett annat land. I deras ögon är det så mycket mer. Det är ett helt annat liv, ett liv som inte innebär regelbundna läkar undersökningar och långtråkiga, påtvingade, stödgrupps möten. Det är ett liv där dem för en kort sekund får uppleva känslan av att leva utan extrema begränsningar.

Förr Eller Senare Exploderar Jag är skriven i första person, ur Hazel´s perspektiv. Det är rätt så logiskt att berättelsen är skriven i hennes ord eftersom hon har ett sådant personligt liv och går igenom något som verkligen bara kan uttryckas genom hennes perspektiv. Genom ord leder hon oss in i hennes värld. En värld som är svår att lämna när man väl sugits in i den.

Eftersom att Hazel har ganska definierande fysiska begränsningar, använder och förlitar on sig på sina ord, tankar och känslor för att ge henne livets alla upplevelser och erfarenheter. En av dem mest speciella lärdomarna med hela berättelsen är Hazel´s och Augustus förmåga att kommunicera sin kärlek för varandra utan fysisk kontakt och hur John Green så vackert har kunnat delgiva något så underbart genom Hazels lätta ord. Detta gör texten extremt händelserik och detaljerad, och förvandlar boken in till den hjärt fångande och fängslande berättelsen som den är.

I jämförelse med andra böcker inom samma genre måste jag säga att detta är en av dem bästa böckerna jag har läst. För att vara ärlig har jag inte läst så extremt många liknande böcker, så jag har egentligen inte mycket att jämföra med. En sak som jag däremot verkligen gillar med denna boken är att man måste läsa mellan raderna för att hitta de inre moraler som bygger upp hela storyn. Det fina och vackra sättet man måste göra det i denna bok är något som jag inte gjort i någon annan bok innan.

Att man också får använda sin egen fantasi och på så sett skapa sin egen syn av hur berättelsen utspelar sig är en sådan fantastisk egendom av denna bok och något jag tycker att John Green har lyckat med riktigt bra. Det hjälper också med att ta fram de viktiga budskapen i boken. För exempel; Alla möter vi motgångar och utmaningar i våra liv. Men hur vi hanterar det som kommer vår väg reflekteras ofta i hur vi blir som människor. Boken har också många små, enkla men mycket vackra budskap, så som; njut av de små sakerna, du kan hantera mycket mer än du tror du kan, livet är en ständig kamp och att oavsett hur mycket tid vi har kan vi alltid påverka andra och framförallt påverka världen, både i större skala eller bara världen runt omkring oss.

Innan jag började läsa boken tyckte jag att den verkade ganska tråkig. Ännu en stereotypisk kärleks story. Men jag bestämde mig för att läsa den ändå. Efter bara förta kapitlet var jag fängslad i den realistiska berättelsen och för uppslukad för att kunna sluta läsa. Jag trodde aldrig det var möjligt att jag skulle kunna gilla en sån här bok. Men efter att ha läst klart boken måste jag nog påstå att det är en av mina nya favorit böcker. Inklusive allt från karaktärerna och hur berättelsen utspelar sig till hur den är skriven och alla gömda budskap är det en extremt välskriven bok som väldigt väl levde upp till alla betyg och kommentarer den erhåller.

För Eller Senare Exploderar Jag är en bok som jag skulle rekommendera till alla. Även om man inte gillar denna typ av böcker tycker jag att det är värt att läsa. Till och med jag, som inte vanligtvis läser ungdoms romaner om livet och kärlek, grät i slutet av boken. Det är en bok full av äventyr, glädje, tårar och smärta, vänskap, kärlek och alla livets uppenbara, oanmärkta och ibland gömda skönheter som borde finnas i allas bokhylla.

 

« »

© 2017 Idas läshörna. Tema av Anders Norén.